Denna vecka kan MittMedias försäljning till Bonnier
fullföljas. Detta sedan Konkurrensverket för en vecka sedan godkänt affären. I
morgon onsdag är MittMedias koncernledning och ett antal chefer kallade till
ett möte med Bonnier News i Marieberg. Därmed börjar det nog hända saker eftersom
Bonnier som ny ägare säkert direkt vill börja städningen. Det finns en hel del
för de nya ägarna att göra.
Övertagandet har i och för sig sedan en tid i praktiken
inletts då många företrädare för Bonnier rest runt i landet och besökt
koncernens lokala redaktioner på de olika titlarna. Då har inga beslut fattats
i väntan på Konkurrensverkets beslut, men enligt uppgift har därmed Bonnier
redan fått en rätt tydlig bild om av vad som väntar.
De ekonomiska problemen är en sak där ett antal beslut om
kostnadssänkande åtgärder krävs. Där finns många möjligheter efter samgåendet.
Ändå är nog kommande beslut om redaktionerna mer intressanta då Bonnier och MittMedia
tills nu haft helt olika åsikter.
MittMedia har på alla de sätt hittills under ett antal år
alltid framhävt sin koncern som bäst i landet på lokal journalistik. Det tror
jag inte att storstadsbaserade Bonnier håller med om. I skilda sammanhang har
Bonniers företrädare klart markerat att tidningarnas innehåll måste vara starkt
förankrat lokalt samt att titlarnas utgivare ska finnas på plats i de lokala tidningshusen.
Det blir intressant att se hur köparen Bonniers syn på en
tydlig och äkta lokal förankring ska ersätta MittMedias idé om att i sina lokala
titlar publicera helsidor och uppslag hämtade från helt andra orter i Sverige
och därmed ointressanta lokalt. Och hur i jösse namn ska Bonnier hantera frågan
om lokalt placerade ansvariga utgivare?
Bonnier har naturligtvis rätt; ansvariga utgivare ska finnas
nära sina redaktioner och läsare. En
organisation där chefredaktörer blir en anonym och mer centralt placerad ansvarig
utgivare för flera titlar strider enligt min mening mot förnuft och
andemeningen i vår grundlag. Ändå är detta vanligt idag, både inom MittMedia och
andra mediekoncerner. Därvid devalveras på sitt sätt utgivarskapet.
Nåväl, den svaga ekonomin, den felaktiga bilden av MittMedia som lokaljournalistikens mästare
samt frågan om de ansvariga utgivarnas bristande koppling till de lokala
titlarna är stora frågor att hantera för den nye ägaren Bonnier.
Till allt detta kommer fler svåra åsiktsskillnader mellan
köparen Bonnier och säljaren MittMedia. Bonnier är tveklöst emot den centrala
deskorganisation och söker nog, som många andra i branschen förgäves till
motivet för denna.
MittMedias dumpning av print, det vill säga papperstidningarna,
är inte heller något som Bonnier gillar. Och kanske ingen annan heller i
Mediesverige. Tanken var väl att närmast tvinga över prenumeranterna till de
digitala produkterna. Detta på tvärs emot vad de andra mediekoncernerna har
gjort.
Stora kulturskillnader, stora problem och många frågetecken,
men svårast av allt tror jag ändå blir att överbrygga köparen och säljarens syn
på hur dess företrädare framställer sig själv i krönikor, i jakten på fina branschpriser,
intervjuer i branschmedia, sociala medier och i andra sammanhang. Som det fortsatta
deltagandet i och om MittMedia i internationella konferenser.
Bonniers syn på MittMedias vårdande av sin positiva självbild
tror jag kan bli en av de svåraste nötterna att knäcka för både köpare och
säljare. Herregud, vad säger man till den säljare vars företrädare i alla
sammanhang framställer sig som världsmästare?
Mycket har nog förhoppningsvis redan skett i möten och
överläggningar mellan köpare och säljare i en av Sveriges största medieaffärer.
Ändå tror och hoppas jag att mötet på onsdag mellan köpare och säljare verkligen
blir en avspark för nödvändiga åtgärder inom MittMedia, utan tunga ryggsäckar på.
Nu börjar det, fortsättning
följer…