Så har då regeringen ännu en gång bestämt sig för att
försöka kriminalisera ”kränkande fotografering”. Detta trots att regeringen och
justitieminister Beatrice Ask (m) så sent som i våras drabbades av ett svidande
nederlag då Lagrådet dömde ut lagförslaget. Nu kommer regeringen
häpnadsväckande nog igen med förslaget efter några små och närmast kosmetiska förändringar.
Och det möter lika hård kritik som tidigare.
Både Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård och den nya
organisationen Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter kritiserar regeringen även
för detta lagförslag. Det som händer om lagen går igenom är att en fotograf på mindre
än en sekund måste försöka avgöra om det är ett lagbrott om han eller
hon trycker på knappen och tar en bild!
Det är således handlingen som sådan, fotograferingen, som
kriminaliseras. Det är en märklig och oacceptabel juridisk utveckling eftersom
det hittills är publiceringen av en bild som prövats juridiskt i ett
tryckfrihetsmål. Och då är det inte
fotografen som bär ansvaret, utan den ansvarige utgivaren.
Frågan är varför justitieministern är så angelägen om att få
igenom denna omstridda lag. I TV-inslag talar hon om att det bör vara
förbjudet att fotografera någon hemma i badrummet, till exempel. Frågan är hur stort det problemet egentligen
är, när såg ni senast en sådan bild….?
Tyvärr drabbar ju denna onödiga lag också bildpubliceringar
av betydelse för samhällsdebatten. Fotografer, både professionella och
amatörer, kommer att bli oroliga för att de gör något olagligt i gränslandet
mellan badrum, omklädningsrum, krogar, toaletter, villatomter, fönster, arbetsplatser,
båtar och bilar. När rör sig fotobjektet på en privat yta, egentligen, vad är
privat och vad är inte privat? Tänk efter högst en sekund och fatta sedan
beslut.
Det är inte så lätt. Hemma bakom ytterdörren inser nog alla
att det är ett väldigt privat område, men sedan då? Hur var det när
socialdemokraternas Håkan Juholt fotograferades ute på s-högkvarterets balkong
dit han hade körts ut, eller möjligen självmant gått ut, för att ringa då hans öde avgjordes. Ingen vet. Privat utrymme eller offentligt, tillåtet för fotografering eller ej? Nu finns bilderna och de har publicerats, men så kanske det inte blir nästa gång.
Befann sig Ulrica Schenström (m) och Anders Pihlblad (TV4) på en privat yta eller på en tillåten
plats för fotografering då de båda plåtades pussandes vid ett krogbord för
något år sedan? Båda bilderna fick stor politisk betydelse. Om något år kanske
de inte tas, även om lagen efter en rättegång skulle ha medgett det. Fotografen
måste tänka snabbt…
Beatrice Ask och juristerna har kanske läget klart för sig
där de sitter och lusläser lagförslaget och senare lagboken, långt från
kamerans avtryckare, men efter deras grubblande i timmar är det ju en mängd människor
med kameror som ska tillämpa lagen på fältet. Sekundsnabbt!
Numera är det ju inte heller enbart de professionella
fotografernas bilder som publiceras; många av de mest uppmärksammade bilderna
tas ju av privatpersoner med mobiler. Det är en bra utveckling som ökar
informationsspridningen. Nu kan dessa fotografer komma att skrämmas till
försiktighet av denna borgerliga regering. Märkligt, hur kan Reinfeldt
acceptera detta?
Hittills har pressfotografer alltid knäppt allt de ser utan
sidoblickar på vad som är rätt eller fel, de besluten är omöjliga avgöranden för
dem i snabba skeenden. Sedan avgörs det däremot i lugn och ro på redaktionen om
en bild verkligen ska publiceras eller ej, ytterst efter ett beslut av den ansvarige
utgivaren som är beredd att försvara saken inför domstol. En bra ordning, så ska
det vara.
Lagförslaget är populistiskt och spelar nog på folks oro för
kränkande bilder på sociala medier, en dagsaktuell diskussionsfråga efter
oroligheterna i Göteborg. Jag kan förstå att politiker famlar efter åtgärder
mot den typen av problem, men lösningarna kan inte vara att införa lagbegränsningar
där staten begränsar de ansvariga utgivarnas ansvarstagande, samtidigt som lagen
kommer att äventyra inhämtandet av viktiga bilder för publiceringar i medier
där problemet med smygtagna bilder på toaletter och i sovrum inte ens
existerar.
Lagförslaget måste stoppas.