Nu är det dags för Almedalen igen. Dyrt, svårt att hitta ett
boende och kärvt att få tag på taxi om man som jag har ont i benen och lite
svårt för att gå på Visbys kullerstenar. Men spännande, intressant och givande
i alla avseenden! Tänkte avstå från Almedalen i år då jag förlorade ett jättefint
boende vid Stora Torget. Men nu blir det i alla fall drygt tre dygn, måndag
till torsdag förmiddag, med ett hyrt boende i Gråbo en bit utanför centrum. Hoppas
taxi och buss funkar.
Som vanligt blir det nog mest seminarier om mediefrågor för
min del. TU, Utgivarna och
Journalistförbundet ordnar alltid intressanta seminarier och så även i år. Några
missar jag, men det går inte att pricka in allt. De stora medieföretagen har
också en lång rad arrangemang, det finns alltid något att gå på.
TV4, SVT, Sveriges Radio, Aftonbladet, DN, Svenska Dagbladet
och inte minst Expressen sätter en stark prägel på Almedalen med sina montrar,
scener och frikostiga program. Expressens reporter Niklas Svensson är genom sin
starka närvaro ett fenomen i Almedalen och i år har makthavare.se utsett honom
till Almedalens viktigaste twittrare. Driftige kommunikatören och digitalstrategen Brit Stakston, tillika vd för Blank Spot Project kom på andra plats. De båda kallades för ”kungen och drottningen av Almedalen” i motiveringarna.
I år arrangeras det 3808 seminarier i Almedalen
enligt arrangörernas programlista idag, men av dessa är 22 inställda. Ändå är det ett nytt rekord
och antalet seminarier ökar för varje år. Så också antalet besökare, men det
finns som vanligt också en kritisk diskussion om inte denna samhällsvecka måste
förnyas. Det har bland annat talats om att korta ner arrangemanget. Själv nöjer
jag mig numera med tre till fyra intensiva dygn.
Antalet dagar har styrts helt av hur många partier som ska
delta och deras dagar och partiledarnas tal är faktiskt inte det mest
intressanta i Almedalen. Jag brukar inte ens se alla partiledartal, utan i
stället främst satsa på seminarier rörande samhällsutvecklingen i allmänhet och
mitt professionella område i synnerhet, det vill säga journalistik och medier som
jag jobbat med och fortfarande gör som deltidskonsult i eget aktiebolag som rådgivare
åt medieföretag, bland annat som headhunter av chefredaktörer och andra
mediechefer.
Seminarierna om medierna och de mest skiftande
samhällsfrågorna är således viktigare än partipolitiken för min del, men allra
viktigast är ändå Almedalen som mötesplats. Jösses vad mycket folk man träffar, både
bekanta kolleger och andra som är trevligt och värdefullt att återse, men också
många nya människor som man aldrig träffat förut. I Visby kan man under dessa
dagar stöta ihop med vem som helst.
Under denna vecka i Visby knyts många viktiga kontakter i
möten som är betydelsefulla för dem som bygger nätverk. Och ett välskött sådant
är en absolut förutsättning för många idag och definitivt för min
verksamhet. Många projekt har på ett
eller annat sätt inletts i Almedalen. Den enda motsvarande mötesplatsen är
enligt min mening Bokmässan, men Almedalen är ändå nummer ett med sin bredd och
omfattning.
Söndagens arrangemang missar jag, men måndag eftermiddag är
det dags. Jag ser fram emot både seminarier och möten och hoppas att SMHI har
fel som spår regn under flera dagar nästa vecka, men paraplyet följer med till
Visby. Och om bredbandet funkar som det
ska så blir det nog några bloggtexter.
Länkar:
Almedalen – ett närsynt kändisjippo utan krut – kulturartikel av Ulf Lundén, arbetarbladet.se 160702
Därför ska du fortsätta åka till Almedalen – debattartikel av Fredrik Wass, di.se 160619