Tidningsfria dagar, bra eller dåligt?

Det är konstigt att dagstidningar fortfarande inte kommer ut årets alla dagar. De flesta ägarna betraktar de facto fortfarande papperstidningen som sin huvudprodukt och då vore det väl naturligt att konkurrera med den varje dag och inte hänvisa till sina nättidningar. Tänk om till exempel DN inte kommer ut då något riktigt allvarligt hänt. Eller är det kanske bra med tidningsfria dagar? Tidningarnas utgivningsfrekvens har diskuterats i många år. Medievisionären Joakim Jardenberg skrev till exempel om saken på mindpark.se 2008. Jag håller med honom. Dagen efter skrev han igen och föreslog en metod för att påverka tidningarna. Han tycker att alla läsare borde ringa och anmäla utebliven tidning.I dag på nationaldagen har de tidningsfria dagarna diskuterats livligt på Twitter. Jan Gradvall var en av dem som diskuterade saken och han frågade sig bland annat detta, ”@jangradvall Har morgontidningar längre råd att vara så nonchalanta mot sina läsare att de inte kommer ut 365 dagar om året?” Gradvall funderade också över vad som hade hänt om Dagen D inträffat dag före tidningsfri dag… Dagen D inträffade just den 6 juni, men varken den dagen eller dagen därpå var så kallade tidningsfri dag i Sverige på den tiden. Många chefredaktörer vill nog gärna ge ut tidningarna årets alla dagar, men det är alltid distributionskostnaderna som fällt avgörandet; tidningsägarna tycker att det blir för dyrt att ge ut sina papperstidningar även de tidningsfria dagarna. Med det synsättet vore det logiskt att inte ge ut dem alls.Tidningar ska naturligtvis komma ut varje dag. Därför var det roligt att som chefredaktör på Gefle Dagblad, GD, medverka till att tidningen åtminstone började komma ut även på söndagarna. Ett tufft beslut för ägarna och det kan under de senaste årens lågkonjunktur funnits stunder då de kanske ångrat sig.Nu går tidningarna mot en ny högkonjunktur och pengarna ökar i kassan, men med tiden kommer naturligtvis nya lågkonjunkturer. Och strukturellt får papperstidningarna det allt svårare att klara konkurrensen från modernare medier. Det handlar inte bara om pengar utan också om vad människor lägger sin tid på.Så vem vet, förr eller senare kanske en del papperstidningar måste minska sin utgivningsfrekvens och bli fådagarstidningar. Då är det naturligtvis helger som bör prioriteras i utgivningsplanen, det är då man hinner läsa tidningen. Sådana lösningar kan säkert bli bra med frikostig läsning de dagar tidningarna trycks och fortlöpande tät rapportering på tidningssajterna övriga dagar. När Gefle Dagblad blev sjudagarstidning följde Arbetarbladet, AB, snabbt efter; dess ägare tog starkt intryck av vad ”den svenska medievärldens gudfader”, Thorbjörn Larsson, Aftonbladets tidigare chefredaktör, tyckte i styrelsen där han då var ledamot. Larsson menade att det var helt nödvändigt att AB följde efter. Det var också precis vad vi på GD trodde att konkurrenten AB skulle göra, konkurrensens paradox leder alltid i medievärlden till att man gör på samma sätt som konkurrenten. Därför blir konkurrerande tidningar inga bra alternativ till varandra.Personligen hade jag därför blivit mer bekymrad för GD:s del om AB valt att dra ner sin utgivning några dagar, sänkt priset och satsat på en kreativ komplettering på nätet. Det hade varit spännande! Nu tog Arbetarbladet i stället på sig en tung ekonomisk uppgift och gissningsvis påskyndade detta faktum fusionen mellan tidningarna i Gävle. Bra det. Färre utgivningsdagar kan säkert bli aktuellt på olika håll när tidningsutgivare måste tänka om och tuffare än nu bryta upp gamla strukturer och arbeta på ett nytt sätt. Detta särskilt om ingen går över till en helt digital distribution av tidningarna hem till till dataskärmar eller printrar. Det kommer förhoppningsvis någon gång att prövas någonstans där man tänker framåt. Distributionen är dyr och således därför märkligt nog också ett argument emot den kärnverksamhet den betjänar, tidningsutgivning. Tidningsdistribution är också hopplöst omodern och miljöfientlig i en tid då det faktiskt går att sprida nyheter och reklam på ett annat sätt. Alternativ finns. Ändå fortsätter vi att fälla träd som körs av lastbilar till rykande fabriker. Där blir träden pappersrullar som körs ut över landet till dyra tryckerier i lastbilar, papperet blir tidningar som mitt i natten körs ut över landet. Tidningarna läses runt 30 minuter och körs av hushåll i bil till återvinningscentraler där de hämtas av lastbilar som kör pappret till fabriker som förvandlar dem till papper som…ojoj! Det kanske inte skulle vara så dumt med fler tidningsfria dagar! Ändå – tills dess den moderniseringen görs bör dock tidningar komma ut alla dagar, särskilt i de tidningshus som fortfarande vill bibehålla papperstidningen som huvudprodukt. Som till exempel Dagens Nyheter.