I dag kom en sorglig nyhet för mediebranschen. Förre chefredaktören Torbjörn Bergmark har gått bort, 77 år gammal. Därmed har en av de viktigaste publicisterna bland fyrtiotalisterna lämnat oss.
Torbjörn Bergmarks karriär var nästan oslagbar. Jag tror han var chefredaktör för fem eller ännu fler tidningar. Och därutöver hann han med andra framstående ledande roller.
Själv minns jag honom bäst som en grymt tuff redaktionell ledare på Aftonbladet. Och som lika självständig och tuff chefredaktör på Västerbottens-Kuriren. Och på Arbetarbladet, AB, i Gävle!
Där förstörde han många mornar för oss på Gefle Dagblad, GD, då han och AB lyckades bättre i den hårda konkurrensen om dagens scoop. Dessbättre vet jag att även han och AB:s redaktion fick uppleva dystra förmiddagar då vi på GD hade lyckats bäst. Den där konkurrensen var otroligt kul och stimulerande. Inte sällan kryddad med Torbjörns känsla för humor.
Torbjörn och jag var tydligen ganska lika med våra flintskalliga hjässor med långa tofsar längre bak. När vi båda var chefredaktörer för AB respektive GD förväxlades vi därför då och då på gator, torg och evenemang i Gävle.
Det skapade en del märkliga och roliga situationer. Vi brukade skämta om att byta korridorer med varandra 0före något morgonmöte för att kolla om trötta medarbetare märkte det. Vi kunde ha blandat in Corren I experimentet eftersom jag ofta förväxlades med dess chefredaktör Bertil Torekull. Så kanske även Torbjörn Bergmark.
Torbjörn var av givna skäl inte lika känd för allmänheten nationellt som till exempel Expressens eller Aftonbladets chefredaktörer. Men hans betydelse för journalistikens utveckling var betydande genom hans ställningstaganden etiskt och publicistiskt, inte sällan med kontroversiella förtecken.
Så är det. Torbjörn Bergmarks sorgliga exit svider rejält för oss generationskolleger som finns kvar. All respekt!
Anm. Denna text har också publicerats på min sida på Facebook.